And now there's no more mountain climbing in the rain.

seriöst, sluta tyck synd om mig. det är inte synd om mig. jag mår bättre nu än på länge. jag har gjort slut med stockholm och all skit där och nu går jag vidare mot nya äventyr i ett nytt kapitel. som att jag sticker till London på lördag på obestämd framtid. jo, jag åker dit helt utan hembiljett. kickass. precis vad jag behöver.
har växlat in alla pengar jag äger så nu har jag endast 26 kr. hahaha. oh well. min telefon kommer vara avstängd mesta av tiden bara så ni vet.

så. tillbaka till ämnet. jag är så jävla glad? jag är här, gör vad jag vill, är lycklig. arbetslös, men lycklig.
saknar jag jovva? nej det gör jag inte. thats all i have to say. jag stod inte ut längre, helt enkelt. jag behövde MITT. ovänner är vi inte i alla fall, och det är väl bra, I guess.

nu ska jag ta en dusch och sen dra ner mot linné och träffa linn och trakassera lite människor. underbart ska det bli. förresten var hon här i måndags och sov över och vi färgade håret och grejer. asmys var det. på tisdagen tvingade hon ut mig till rockbaren och dagen efter (igår) kunde jag inte gå upp ur sängen. pepp. det var inte bakfylla, det var feber.

puss!

I bet you're saying to yourself that you'll find somebody else like me.
All I've got to say is there ain't no fucking way
that you're getting me to say I'm sorry.
Not today.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0